CQD

Idag är CQD ett ämne av stor relevans och intresse. Sedan dess uppkomst har det fångat många människors uppmärksamhet och har blivit en diskussionspunkt inom olika områden. Detta fenomen har väckt intresset hos såväl experter som entusiaster, vilket genererat omfattande debatt om dess konsekvenser och konsekvenser. CQD har visat sig ha en betydande inverkan på det moderna samhället, och dess inflytande blir allt tydligare i olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska CQD och dess relevans i det aktuella sammanhanget, analysera dess utveckling, utmaningar och möjliga framtidsscenarier.
CQD i morsekod.

CQD är en tidigare brittisk nödsignal som också användes som morsekod. Morsekoden var (                                         ). CQD har påståtts betyda Come Quick Danger eller Come Quickly Distress men detta är en efterkonstruktion. Från början hade de flesta telegrafister sina rötter vid järnvägs- eller posttelegrafen. Där användes CQ som en allmän anropssignal till alla telegrafstationer. (På engelska uttalat , vilket låter ungefär som seek you, d.v.s. söker dig/er.) År 1904 kom därför Marconiföretagen med förslaget att använda CQ följt av D som nödsignal, där D skulle stå för distress = nöd. Meningen med CQD skulle då vara Allmänt anrop, nöd.

CQD ersattes sedermera med den internationella nödsignalen SOS som från början togs fram i Tyskland. Sedan 1906 hade SOS varit den internationella nödsignalen, men i Storbritannien var man konservativa och fortsatte att använda CQD som nödsignal några år efter det att SOS blivit internationell antaget. När Titanic gick under 1912 sändes både nödsignalerna CQD och SOS för att så många mottagare som möjligt skulle uppfatta nödsituationen. Det var även detta år som USA officiellt antog SOS som nödsignal.

Källor