Demonstration

I artikeln vi presenterar idag kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Demonstration, utforska dess många aspekter och dess relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess inverkan idag kommer vi att undersöka i detalj hur Demonstration har spelat en grundläggande roll i människors liv, i historien, i kulturen, i affärsvärlden, inom tekniken eller inom något annat område som du kan tänka dig. Genom en uttömmande och berikande analys kommer vi att reda ut de mest relevanta och överraskande aspekterna av Demonstration, och erbjuda våra läsare en bred och komplett vision av detta spännande ämne.
Nätverket Joukkovoima demonstrerar i centrala Helsingfors mot åtstramningar i mars 2016.
Demonstration mot rasism den 30 november 1991 i Lund.
Bönder som demonstrerar i Jakarta.
Miljörörelsen "Stoppa Bron" vid en av många demonstrationer mot bron, här vid Lernacken våren 1993.

En demonstration är en folkmassa som samlats för att protestera, det vill säga offentligt uttrycka sin åsikt i en politisk eller annan fråga. Detta kan innebära att protestera mot något eller kräva någon konkret förändring. Det är vanligt att demonstrationer marscherar från en samlingsplats till en annan plats i form av ett demonstrationståg, och att man lyssnar på tal vid någon av dessa platser. Ofta bärs plakat och/eller banderoller. Det förekommer också att deltagarna i en demonstration deltar i talkörer. Ordets ursprung är latinets demonstrare som betyder "visa upp".

Demonstrationer är i allmänhet tillåtna i demokratier, och anses utgöra en del av yttrandefriheten och den fria opinionsbildningen.

Protestmetoder

Ett antal olika protestvarianter används i samband med en demonstration. Förutom demonstrationståg med plakat (exempel: förstamajdemonstration), förekommer kastrullkonserter (skrammel med husgeråd; vanliga i Sydamerika), flashmobbar och sittstrejker.

Liknande protestyttringar förekommer även bland folk som samlats av andra orsaker än demonstration. På läktare vid idrottsevenemang kan visselkonserter eller näsduksviftningar (pañolador) förekomma. Enstaka människor kan ägna sig åt bed-in eller hungerstrejker.

Sverige

Rätten att demonstrera, demonstrationsfriheten, är grundlagsskyddad i Sverige enligt Regeringsformen. Enligt denna gäller att "mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot."

I Sverige är en demonstration ur juridisk synpunkt en allmän sammankomst. Lagstiftning avseende allmänna sammankomster finns i Ordningslagen (1993:1617). Där stadgas i 2 kap §4 att "Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar får inte utan tillstånd anordnas på offentliga platser …Om det kan ske utan fara för ordning och säkerhet eller för trafiken, får emellertid anordnaren befrias från skyldigheten att söka tillstånd enligt detta stycke för tillställning av visst slag. Ett beslut om befrielse får förenas med villkor". Vidare stadgas i 5§ att "Den som avser att inom ett område som redovisas i detaljplan anordna en sådan allmän sammankomst utomhus eller offentlig tillställning som det inte krävs tillstånd för enligt 4 § skall anmäla detta." Ansökan och anmälan om så kallat demonstrationstillstånd görs enligt lagen hos polismyndigheten. Brott mot kravet på ansökan eller anmälan bestraffas med böter eller fängelse i högst 6 månader.

Den senaste revideringen av Ordningslagen trädde i kraft 2006-01-01 samtidigt som maskeringsförbud infördes vid demonstrationer i vissa fall. Polisen måste informera[förtydliga] om när maskeringsförbud börjar råda.

Se även

Källor

Noter

  1. ^ Demonstration i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Externa länkar