Franz Ernst Neumann

Franz Ernst Neumann
Franz Ernst Neumann, 1856.
Född	11 september 1798 Joachimsthal, Tyskland
Död	23 maj 1895 (96 år) Königsberg
Begravd	Gelehrtenfriedhof
Medborgare i	Konungariket Preussen
Utbildad vid	Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin Jenas universitet Königsbergs universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Friedrichswerder Gymnasium, 1817
Sysselsättning	Fysiker, kristallograf, mineralog, universitetslärare, matematiker, frivilligsoldat
Arbetsgivare	Königsbergs universitet (1828–1829) Königsbergs universitet (1829–1876)
Gift med	Wilhelma Neumann Florentine Hagen (g. 1830–1838)
Barn	Carl Gottfried Neumann (f. 1832) Ernst Neumann (f. 1834) Friedrich Julius Neumann (f. 1835) Luise Neumann (f. 1837)
Föräldrar	Franz Ernst Neumann Charlotte Frederikke Vilhelmine of Kahlden
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Königsbergs universitet (1844) Tredje klassen av Röda örns orden (1854) Pour le Mérite för vetenskap och konst (1860) Utländsk ledamot av Royal Society (1862) Andra klassen av Röda örns orden (1864) 2:a graden av Preussiska Kronorden (1869) Maximiliansorden för konst och vetenskap (1872) Preussiska Kronorden, andra klassen (1876) Copleymedaljen (1887) Första graden av Preussiska Kronorden (1888)
Redigera Wikidata

Franz Ernst Neumann, född 11 september 1798 i Joachimsthal, Preussen, död 23 maj 1895 i Königsberg, var en tysk fysiker och mineralog. Han var far till Carl Gottfried och Friedrich Julius Neumann.

Neumann blev 1829 ordinarie professor i fysik och mineralogi vid universitetet i Königsberg samt kan sägas ha bildat en fysikalisk skola omkring sig. Hans avhandlingar, som återfinnas i Johann Christian Poggendorffs "Annalen", behandlar huvudsakligen ljusets brytning, kristallografiska bestämningar och elektriska strömmar. Bland hans arbeten kan särskilt nämnas Vorlesungen über die Theorie der Elasticität der festen Körper und des Lichtäthers (1885). Han tilldelades Copleymedaljen 1886.

Han påvisade Neumanns lag, det vill säga förhållandet, att specifika värmet för en del legeringar kan beräknas ur beståndsdelarnas specifika värme enligt blandningsregeln, det vill säga under den förutsättningen, att legeringens beståndsdelar bibehåller samma specifika värme, som de hade i det fria tillståndet. Detta beräkningssätt äger särskilt god tillämplighet för vissa legeringar mellan två och två av metallerna bly, tenn, antimon och vismut.

Källor

• Neumann, 1. Franz Ernst i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
• Neumanns lag i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)

Noter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Franz Ernst Neumann.
  Bilder & media