Gerardus Johannes Mulder

I den här artikeln ska vi analysera Gerardus Johannes Mulder i detalj, ett ämne som har fått relevans på senare tid. Det är viktigt att förstå betydelsen av Gerardus Johannes Mulder i olika sfärer av det dagliga livet, eftersom dess inflytande är stort i aspekter som hälsa, ekonomi, politik, teknik och kultur. Utefter dessa linjer kommer vi att utforska de olika aspekterna av Gerardus Johannes Mulder, såväl som dess implikationer i dagens värld. Från dess ursprung till dess möjliga framtida utveckling kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör att vi bättre kan förstå vilken roll Gerardus Johannes Mulder spelar i den samtida världen.
Gerardus Johannes Mulder
Född27 december 1802
Utrecht, Nederländerna
Död18 april 1880 (77 år)
Bennekom, Nederländerna
Medborgare iKonungariket Nederländerna
Utbildad vidUniversitetet i Utrecht
SysselsättningBiokemist, farmakolog, universitetslärare
Befattning
Rektor vid Universitetet i Utrecht
ArbetsgivareUniversitetet i Utrecht (1840–1868)
BarnEduard Mulder (f. 1832 och 1832)
Utmärkelser
Riddare i Nederländska Lejonorden
Redigera Wikidata

Gerardus Johannes Mulder, född 27 december 1802 i Utrecht, död 18 april 1880 i Bennekom, var en nederländsk kemist. Han var far till Eduard Mulder.

Mulder var 1840–1868 professor i Utrecht och blev bekant genom sina undersökningar över proteinerna i djurkroppar samt en därav föranledd vetenskaplig fejd med Justus von Liebig, vilken gick segrande ur striden. Mulder utgav bland annat Proeve eener algemeene physiologische scheikunde (1843–1850; även utgiven på engelska och tyska) och redigerade 1826–1832, jämte Hermann van Hall och Willem Vrolik, "Bijdragen tot de natuurkundige wetenschappen" samt 1833-35 ensam och 1836–1838 i förening med Willem Wenckebach "Natuur- en scheikundig archief", vidare "Bulletin des sciences physiques et naturelles en Néerlande" (1839–1840); tillsammans med Friedrich Anton Wilhelm Miquel och Willem Wenckebach) och "Scheikundige onderzoekingen gedaan in het laboratorium der Utrechtsche Hoogeschool" (sex band, 1842–1851). Mulder utförde även en mängd undersökningar i teknisk kemi och agrikulturkemi. Bland hithörande arbeten märks Chemie der Ackerkrume (tre band, 1861–1864) samt undersökningar över humusämnena. Han invaldes som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien 1850.

Källor

Noter

  1. ^ Biografisch Portaal, Gerardus Johannis Mulder, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, Gerardus Johannes Mulder, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ KNAW historisk medlemslista, Gerardus Johannes Mulder, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, läst: 5 februari 2019.
  5. ^ Mathematics Genealogy Project.