Giorgos Seferis

Giorgos Seferis är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet och intresse idag. Med en historia rik på detaljer och en betydande inverkan på samhället har Giorgos Seferis visat sig vara en källa till debatt och reflektion för många. Under åren har Giorgos Seferis utvecklats och anpassats till förändrade omständigheter, vilket gör det till ett relevant ämne idag. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven av Giorgos Seferis, såväl som dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet.
Giorgos Seferis Nobelpristagare i litteratur 1963
Giorgos Seferis 1963.
Giorgos Seferis 1963.
PseudonymΓιώργος Σεφέρης
FöddGeorgios Seferiades
13 mars 1900
Urla nära Smyrna i Osmanska riket
Död20 september 1971 (71 år)
Aten, Grekland
Yrkeförfattare, diplomat
Nationalitetgrekisk
Språkgrekiska
Verksam1931–1971
Genrerlyrik, prosa
HemortPangrati
SläktingarAnna Londou och Mina Anastasiadi
InfluenserKavafis, Eliot, Pound
Seferis (1921)

Giorgos Seferis (grekiska Γιώργος Σεφέρης), egentligen Georgios Seferiades, född 13 mars 1900 i Urla nära Smyrna, död 20 september 1971 i Aten, var en grekisk författare och diplomat. Seferis var en av de viktigaste grekiska poeterna under 1900-talet och tilldelades 1963 Nobelpriset i litteratur.

Henry Miller blev vän med honom vid sitt besök i Grekland på 1940-talet. Han beskriver utförligt deras möte och samvaro med värme i boken Kolossen från Maroussi (1959), dvs långt innan han fick Nobelpriset. ”Den man som har fångat denna evighetsanda som man finner överallt i Grekland och inneslutit den i sina dikter är Georg Seferiades som skriver under pseudonymen Seferis… Mina samtal med Seferiades började egentligen på den höga verandan i Amaroussion när han tog mig under armen och promenerade fram och tillbaka i den fallande skymningen. Varje gång jag träffade honom kom han emot mig med hela sitt väsen, lindade det om min arm med ömhet och värme”. Han karakteriserar att hans dikter mer och mer kom att likna ädelstenar, blev mera kompakta, sammanpressade, skimrande och avslöjande.

Han debuterade som författare med I strofi (Vändpunkten 1931).

Bibliografi (urval)

Poesi

  • I strofi, Στροφή (Vändpunkten, 1931)
  • Sterna, Στέρνα (1932)
  • Mythistorima, Μυθιστόρημα (1935)
  • Tetradio Gymnasmaton, Τετράδιο Γυμνασμάτων (1940)
  • Imerologio Katastromatos I, Ημερολόγιο Καταστρώματος Ι (1940)
  • Imerologio Katastromatos II, Ημερολόγιο Καταστρώματος ΙΙ (1944)
  • Kichli, Κίχλη (1947)
  • Imerologio Katastromatos III, Ημερολόγιο Καταστρώματος ΙΙΙ (1955)
  • Tria Kryfa Poiimata, Τρία Κρυφά Ποιήματα (1966)
  • Tetradio Gymnasmaton II, Τετράδιο Γυμνασμάτων II (1976)

Prosa

  • Dokimes (essäer) 3 volymer (vol 1–2 1974, vol 3 1992)
  • Antigrafes, (1965)
  • Meres, (dagböcker) (7 volymer, postumt publicerade, 1975–1990)
  • Exi nyxtes stin Akropoli (postumt publicerade, 1974)
  • Varnavas Kalostefanos. Ta sxediasmata (utkast, postumt publicerade, 2007)

Svenska översättningar

Externa länkar

Referenser

  1. ^ läs online, Nobelprize.org , läst: 14 oktober 2021.
  2. ^ läs online, www.news247.gr , läst: 1 september 2021.
  3. ^ Nationalencyklopedin. Bd 16. Höganäs: Bra böcker. 1995. sid. 340, Seferis Giorgios. ISBN 91-7024-619-X 
  4. ^ Miller, Henry (1959). Kolossen från Maroussi. sid. 44-50 
Auktoritetsdata
Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot