Gulden

I dagens värld har Gulden blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Sedan dess uppkomst har Gulden fångat uppmärksamheten hos akademiker, forskare, yrkesverksamma och allmänheten på grund av dess betydande inverkan på olika områden. Med tiden har Gulden utvecklats och genererat oändliga debatter, analyser och reflektioner som försöker förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska fenomenet Gulden, undersöka dess många aspekter och fördjupa oss i dess betydelse i det aktuella sammanhanget.

Gulden var i Tyskland ursprungligen namnet på de äldsta guldmynten Floriner eller Goldgulden men från 1400-talet jämte Guldengroschen, Guldiner och Taler använt som benämning på motsvarigheten i silver - så kallade silver-gulden.

Efter mitten av 1500-talet brukades gulden som namn på ett genom riksmyntordningen i Tysk-Romerska riket av 1559 infört mynt med en finvikt av 22,91 gram, av något lägre värde än Talern. Denna gulden, även kallad riksguldiner, vann utbredning huvudsakligen i sydvästra Tyskland och gällde för 60 kreuzer. Den genom fördragen i Zinna 1667 och Leipzig 1690 skapade 2/3 talern erhöll även namnet gulden och präglades i Norra Tyskland, Enligt ett fördrag av 1753, tillämpat i Österrike och stora delar av Tyskland, räknades gulden som 2/3 av kuranttalern och hade en finvikt av 11,69 gram. Efter fördraget i Wien 1857 präglades gulden med en finvikt 11,1 gram. Myntningen upphörde i Tyskland 1871 och i Österrike 1892

I Fria staden Danzig användes 1923-39 valutan 1 gulden= 100 pfennig.

I Nederländerna präglades mynt med beteckningen gulden - se Nederländska Gulden.

Källor