Helsingborgs krematorium

Idag vill vi ta upp ett ämne som har fått stor aktualitet de senaste åren. Helsingborgs krematorium är ett ämne som har skapat debatt och kontroverser inom olika områden, från politik till vetenskap. För att helt utforska denna fråga kommer vi att fördjupa oss i dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och de möjliga lösningar som föreslås. Helsingborgs krematorium är ett ämne som berör oss alla, eftersom dess inflytande når olika aspekter av vårt dagliga liv. Genom den här artikeln avser vi att analysera och reflektera över Helsingborgs krematorium för att få en tydligare och mer informerad vision av detta ämne som är så relevant idag.
Krematoriet sett från Christer Boijes väg.

Helsingborgs krematorium, eller Hälsingborgs eldbegängelseanläggning, ligger invid Pålsjö skog i norra Helsingborg.

Historia

Byggnaden ritades av arkitekten Ragnar Östberg och stod färdig 1929. Byggnaden kom till som en lösning på begravningsproblemen som fanns i flera större städer vid denna tiden. Kremering var ett väldigt kontroversiellt begravelseskick under 1800-talet, men tog upp mindre plats och med tiden blev det också allt mer accepterat.

Drivande kraft i skapandet av anläggningen var Svenska Eldbegängelseföreningens lokalavdelning och redan 1914 presenterade man ett första förslag. När Helsingborgs stad sedan skänkte sex tunnland jord vid Pålsjö åt föreningen fick man mer plats att arbeta på och man vände sig då till Östberg för utformningen.

Byggnaden

Krematoriet står på en holme i en omgivande vallgrav och domineras av en rund, hög tempelbyggnad krönt med en kupol som tak. Interiört formas byggnadens rum av tolv blågröna kolonner, vilka bär upp en balustrad, som löper strax under det välvda taket och dess stjärnformade fönster. Utvändigt, på skorstenen bredvid kupolen, tronar en förgylld änglaskulptur skapad av konstnären Ragnhild Schlyter. Krematoriet blev inte fullständigt förrän under 1960-talet då man lade till ett klocktorn, atriumgård, ceremonihall, väntrum och kontor. Ytterväggarna är utförda i slammat tegel och alla tak är i numera ärgad koppar. Runt krematoriet ligger urngravkvarter i lummiga lundar som efter hand kommit att omgiva huvudbyggnaden på två sidor.

Bildgalleri

Källor

  • Arkitekturguide för Helsingborg. Helsingborg: Stadsbyggnadskontoret. 2005. Libris 9945932. ISBN 91-975719-0-3 
  • Ulfsparre Anna Christina, red (2005). Helsingborgs historia. D. 7:3, Stadsbild, stadsplanering och arkitektur : Helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971. Helsingborg: . Libris 9941409. ISBN 91-631-6844-8