James Van Allen

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av James Van Allen och dess inverkan på olika aspekter av samhället. Från dess inflytande i historien, genom dess relevans idag, till dess projektion i framtiden, har James Van Allen spelat och spelar en avgörande roll på många områden. Längs dessa linjer kommer vi att analysera hur James Van Allen har format och fortsätter att påverka våra liv, såväl som de implikationer som dess närvaro har inom olika områden. Med hjälp av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att fördjupa oss i James Van Allens ins och outs och försöka reda ut dess komplexitet för att bättre förstå dess plats i samhället.
James Van Allen
Född7 september 1914
Mount Pleasant, Iowa, USA
Död9 augusti 2006 (91 år)
Iowa City, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidUniversity of Iowa,
Iowa Wesleyan University,
Mount Pleasant Community High School
SysselsättningFysiker, universitetslärare, professor, kärnfysiker, geovetare
ArbetsgivareJohns Hopkins University Applied Physics Laboratory
Carnegie Institution for Science (1939–1942)
University of Iowa (1951–1985)
Noterbara verkVan Allen-bältena
Barn5
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1946)
Person of the Year (1960)
Richtmyer Memorial-priset (1960)
Elliott Cresson-medaljen (1961)
John Adam Fleming Medal (1963)
William Bowie-medaljen (1977)
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1978)
International Space Hall of Fame (1984)
National Medal of Science (1987)
William Procter-priset för vetenskapliga bedrifter (1987)
Crafoordpriset i geovetenskap (1989)
Vannevar Bush Award (1991)
Gerard P. Kuiper Prize (1994)
Nevada Medal
Redigera Wikidata
James Van Allen vid National Air and Space Museum] i januari 1977.

James Van Allen, född 7 september 1914 i Mount Pleasant, Iowa, död 9 augusti 2006 i Iowa City, Iowa, var en amerikansk fysiker som arbetade vid University of Iowa. Ur mätresultat från forskningssatelliterna Explorer I och Explorer II, påvisade han 1958 att jorden omges av två bälten med hög strålningsintensitet bestående av elektroner och protoner. Bältena har sedan uppkallats efter Van Allen.

Van Allen invaldes 1981 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. För sina forskningsresultat tilldelades han 1989 Kungliga Vetenskapsakademins Crafoord-pris, som i dag uppgår till cirka 500 000 USD.

Litteratur

  • Abigail Foerstner, James Van Allen: The first eight billion miles. University of Iowa Press, Iowa City, 2007. ISBN 978-0-87745-999-6.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, James A. Van Allen, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, James Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Find a Grave, James Alfred Van Allen, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ läs online, Springer .
  5. ^ läs online, www.crgazette.com .
  6. ^ läs online, clas.uiowa.edu .
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.
  8. ^ läs online, www.notablebiographies.com , läst: 7 september 2017.
  9. ^ james-a-van-allen.
  10. ^ läs online, aapt.org .
  11. ^ läs online, www.fi.edu .
  12. ^ läs online, www.agu.org .
  13. ^ läs online, physicstoday.scitation.org .
  14. ^ läs online, www.nasonline.org .
  15. ^ läs online, www.nmspacemuseum.org , läst: 17 juli 2023.
  16. ^ Induction Ceremony to Honor 3 Pioneers, Albuquerque Journal (på engelska), 23 september 1984, s. 91, läs online .