Frågan om
Jean Genet är en högst aktuell fråga idag, eftersom den berör ett brett spektrum av människor i olika sammanhang. Genom historien har
Jean Genet varit föremål för debatt och kontroverser, och dess inverkan sträcker sig till flera områden i samhället. Det är därför det är viktigt att i detalj analysera de olika aspekterna av
Jean Genet, från dess ursprung till dess nuvarande situation, för att fullt ut förstå dess implikationer och hitta möjliga lösningar. I den här artikeln kommer vi att ta upp olika aspekter relaterade till
Jean Genet, och erbjuda en heltäckande och uttömmande syn på detta ämne som är så relevant idag.
Jean Genet |
Jean Genet 1983. |
Född | 19 december 1910 Paris, Frankrike |
---|
Död | 15 april 1986 (75 år) Paris, Frankrike |
---|
Yrke | Romanförfattare, dramatiker, poet, essäist |
---|
Nationalitet | Frankrike |
---|
Språk | Franska |
---|
Genrer | Nyckelroman, erotisk litteratur, dramatik |
---|
Ämnen | Kriminalitet, homosexualitet, sadomasochism, existentialism |
---|
Litterära rörelser | Absurd teater |
---|
Noterbara verk | Tjuven och kärleken (1943), Matrosen och stjärnan (1947), Tjuvens dagbok (1949) |
---|
Namnteckning |
---|
|
Jean Genet, född 19 december 1910 i Paris, död 15 april 1986 i Paris, var en fransk romanförfattare, dramatiker, poet, essäist och politisk aktivist. Tidigt i livet levde han som vagabond, småkriminell och prostituerad, men blev senare författare. Bland hans mest kända verk återfinns romanerna Tjuven och kärleken (Notre-Dame-des-Fleurs, 1943), Matrosen och stjärnan (Querelle de Brest, 1947), Tjuvens dagbok (Journal du voleur, 1949) och teaterpjäsen Jungfruleken (Les Bonnes, 1947). Genrer han skrev inom var bland annat nyckelroman, erotisk litteratur och absurd teater. Flera av hans romaner var kontroversiella för deras uttryckliga och ofta medvetet provocerande framställning av homosexualitet och brottslighet.
Adaptioner
Romanen Matrosen och stjärnan filmatiserades 1982 av Rainer Werner Fassbinder, under titeln Querelle, på svenska Matrosen och stjärnan. Pjäsen Jungfruleken har blivit kammaroperan Jungfrurna, komponerad av Peter Bengtson. Den uruppfördes 1994 på Stockholmsoperan.
Bibliografi i urval
- 1943 – Notre-Dame-des-Fleurs (Tjuven och kärleken, översättning Nils Kjellström, Wahlström & Widstrand, 1957)
- 1946 – Miracle de la rose (Rosenmiraklet, översättning Bengt Söderbergh och Marc Ribes, Wahlström & Widstrand, 1953)
- 1947 – Pompes funèbres (Begravningsståt, översättning Anders Bodegård, Modernista, 2016)
- 1947 – Querelle de Brest (Matrosen och stjärnan, översättning Nils Kjellström, Wahlström & Widstrand, 1956)
- 1947 – Les Bonnes (pjäs) (Jungfruleken, otryckt översättning av Eva Alexanderson) (Jungfruleken, otryckt översättning av Katrin Ahlgren, bearbetning Katie Mitchell för Kungliga Dramatiska Teatern, 2008)
- 1949 – Journal du voleur (Tjuvens dagbok, översättning Bengt Söderbergh och Marc Ribes, Wahlström & Widstrand, 1952)
- 1949 – Haute surveillance (Skärpt bevakning, otryckt översättning av Eva Alexanderson för Helsingborgs stadsteater 1970) (Skärpt bevakning, översättning Sebastian Duraffourd, Bladstaden, 2010)
- 1956 – Le balcon (pjäs)
- 1958 – L'atelier d'Alberto Giacometti (Giacomettis ateljé, översättning Thomas Andersson , Umbra solis, 1994)
- 1961 – Les paravents (otryckt översättning av Jacques Robnard och Ulf Ekeram för Stockholms stadsteater 1964)
- 2006 – Essäer och artiklar (urval och översättning av Kim West, Propexus)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 april 2018.
Noter
Externa länkar