Kärlväxter

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Kärlväxter, som har fått stor relevans de senaste åren. Genom historien har Kärlväxter varit föremål för studier och intresse av experter inom olika discipliner och varit en källa till debatt och reflektion för samhället i stort. För att ytterligare förstå vikten av Kärlväxter i det aktuella sammanhanget kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt att analyseras som gör att vi kan få en heltäckande vision av detta ämne. Likaså kommer de implikationer som studien av Kärlväxter har inom olika områden, såsom kultur, politik, vetenskap, bland annat att utforskas. Genom en uttömmande analys är syftet att ge läsaren en bred och uppdaterad syn på Kärlväxter, ge nya reflektioner och kunskaper som bidrar till att berika förståelsen för detta fenomen.
Kärlväxter
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxtriket
Plantae
UnderrikeKärlväxter
Tracheobionta
Vetenskapligt namn
§ Tracheobionta
Divisioner
Synonymer
Tracheophyta

Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem. Kärlväxterna omfattar örter, buskar och träd, som därmed i regel utgör den dominerande delen av vegetationen på land och i sötvatten. Till skillnad från mossorna kan kärlväxterna syntetisera lignin. Gruppen kärlväxter omfattar cirka 300 000 arter och fördelas på tre divisioner: lummerväxter, ormbunksväxter och fröväxter.

Xylemet transporterar vatten och näringsämnen från rötterna, via stammen (stjälken) till framför allt bladen. Floemet transporterar produkterna från fotosyntesen, framförallt sackaros, från källor (bladen) till sänkor (rötter, stamknölar, blommor, frukter, mycket unga blad).

Kärlväxternas utvecklingslinje delade sig tidigt i två: Lykofyter och Eufyllofyter. Lykofyterna, som representeras av dagens lummerväxter, har en enkel typ av blad, ursprungligen antagligen formade från enkla utskott från huvudstjälken. Eufyllofyterna, som representeras av dagens ormbunksväxter och fröväxter, har en mer avancerad typ av blad, antagligen skapade av flera grensystem som smält samman.

Till skillnad från mossor och grönalger dominerar sporofytgenerationen. Gametofytgenerationen är avsevärt mindre än till exempel mossornas. Hos ormbunksväxter och lummerväxter utgörs gametofytgenerationen enbart av det lilla protalliet. Hos fröväxterna utgörs hangametofyten av det ännu mindre pollenkornet medan hongametofyten återfinns inuti honkotten/honblomman.

Fylogenetiskt träd över kärlväxterna.

I en vanlig flora återfinns vanligen kärlväxter.

Referenser

  1. ^ Peter H. Raven, Ray F. Evart, Susan E. Eichhorn (2005). Biology of Plants. 7th Edition.W.H. Freeman and Company Publishers.
  2. ^ Mossberg, Stenberg (2010) Den nya nordiska floran. Bonnier Fakta. ISBN 978-91-7424-095-5.