I dagens värld fortsätter Landskap i Finland att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Från sitt ursprung till nutid har Landskap i Finland haft en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet, från politik och ekonomi till kultur och teknik. Genom åren har Landskap i Finland varit föremål för debatt och reflektion, genererat motstridiga åsikter och väckt passioner. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och relevans av Landskap i Finland idag, och undersöka dess utveckling över tid och dess inflytande på det moderna samhället.
Finlands landskap är sedan 2010, då länen avskaffades, den högsta nivån i Finlands administrativa indelning. För varje landskap finns ett landskapsförbund, en samkommun som arbetar med regional utveckling och fungerar som intresseorganisationer för landskapet och landskapets kommuner.
Beskrivning
Det finns nio historiska landskap (se artikeln Historiska landskap i Finland), men i samband med 1997 års länsreform infördes en ny kommunalrättslig enhet i form av sekundärkommuner, som benämns landskapsförbund (finska: maakuntaliitto eller maakunnan liitto). Landskapsförbunden fungerar som samkommuner, bevakar sina landskaps och medlemskommuners intressen, arbetar med regional utveckling, handlägger kulturfrågor för sin befolkning och upprätthåller landskapsplaner. Därutöver sköter förbunden mångahanda internationella ärenden och kontakter. Det finns 18 sådana. Därtill finns det självstyrande landskapet Åland. Landskapsförbunden bygger till stor del på uppdelning av de historiska landskapen. Från början fanns det 19 landskapsförbund, men Östra Nyland gick upp i Nyland från 1 januari 2011.