Numera är Olja ett ämne på allas läppar. Från dess påverkan på samhället till dess olika implikationer har Olja fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor runt om i världen. Oavsett om vi talar om dess inflytande inom politik, ekonomi, teknik eller något annat område, har Olja visat sig vara ett ämne värt att analysera och diskutera. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Olja och vad dess närvaro betyder för framtiden. Utan tvekan är Olja ett ämne som kommer att fortsätta skapa intresse och diskussion under de kommande åren, och det är avgörande att förstå dess betydelse i det nuvarande landskapet.
Den här artikeln handlar om olja i allmänhet. För råolja som naturresurs, se Petroleum.
Olja (av latin: oleum "(oliv-)olja", i sin tur av grekiska: e'laion) är i allmänhet vätskor som är hydrofoba, det vill säga olösliga i vatten. I massmedia syftar ordet "olja" utan attribut oftast på råolja, petroleum eller matolja.
Oljor utgörs av olika organiska föreningar som består av molekyler med ingen eller liten elektrisk polarisering[särskiljning behövs]. Detta gör att oljor löses lätt i varandra, men att de inte låter sig blandas med polariserade vätskor som vatten.
Ur ett rent kemiskt perspektiv kan oljor innefatta tre kemiskt ganska olika typer av föreningar.
Mineraloljor, som främst utgörs av olika kolväten och i regel utvinns ur petroleum, till exempel smörjolja och dieselolja. Vanligtvis är det ämnen av denna typ som avses då olja används i vardagligt språkbruk.
Feta oljor, utgörs av fetter som är flytande vid rumstemperatur, till exempel matolja. Dessa utvinns ur växter eller djur och benämns därefter som vegetabiliska respektive animaliska oljor.
Flyktiga eller eteriska oljor, en sammanfattande benämning på i regel kraftigt väldoftande oljor som bland annat används till framställning av parfym.
