Palatal konsonant
Människor har alltid varit nyfikna på Palatal konsonant. Från gamla tider till våra dagar har Palatal konsonant varit föremål för intresse, debatt och utforskande. Oavsett om det är genom vetenskap, litteratur, konst eller historia, har Palatal konsonant satt sin prägel på mänskligheten och har varit inspiration för otaliga upptäckter och skapelser. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Palatal konsonant och försöka belysa dess betydelse i vårt samhälle och vår kultur.
Denna artikel om fonetik eller fonologi saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den.
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
I svenskan finns tre palatala konsonanter:
- två frikativor: tonlös alveolo-palatal (tje-ljudet), tonande (variant av j-ljudet), samt
- en approximant: (variant av j-ljudet).
Se även
