Per Brahes hus

I dagens värld har Per Brahes hus blivit ett ämne av relevans och allmänt intresse för ett brett spektrum av samhället. Från politik till vetenskap, genom kultur och teknik, Per Brahes hus har påverkat vårt dagliga liv på olika sätt. Det finns många perspektiv från vilka Per Brahes hus kan närma sig, och vart och ett av dem erbjuder ett fascinerande och ständigt utvecklande panorama. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de viktigaste dimensionerna av Per Brahes hus, analysera dess inverkan på olika områden och dess projektion in i framtiden.
Ej att förväxla med Brahehus.
Brahes hus är det höga huset i mitten.
Målning av Elias Martin (1739–1818)

Per Brahes hus (även Braheska huset, initialt Gyldenklouska huset) var en byggnad på norra delen av Helgeandsholmen i Stockholm, uppförd 1648 av greve Per Brahe d.y. Huset, som efter reduktionen kvarstod in på 1800-talet, användes bland annat av Kungliga Biblioteket (1730–68), Riksarkivet, Vetenskapsakademien, Borgrätten, Kungliga Husgerådskammaren och som bostad för hovstallmästaren. Revs 1815.

Referenser

  1. ^ Lundkvist, Klas (2006). Norrbro och Strömparterren. Stockholm: Trafikkontoret, Stockholms stad : Stockholms stadsmuseum. Libris 10221944. https://stockholmskallan.stockholm.se/post/6849 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Externa länkar

Enciclo
Wikious
Sapientia
Scientia
Boobota
Anandapedia
Sagapedia
Wikithot