Tertiär

I dagens värld har Tertiär fått stor relevans och genererat en betydande inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Tertiär väckt ändlösa debatter och motstridiga åsikter, och blivit ett ämne av allmänt intresse som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Det spelar ingen roll om Tertiär är inom politik, vetenskap, kultur eller något annat område, dess inflytande är obestridligt och dess närvaro är konstant på en daglig basis. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Tertiär och dess inverkan på vårt samhälle idag.
För substitutionsgraden inom organisk kemi, se Tertiär (kemi).
Fanerozoikum
Eon Era Period Miljoner
år sedan
Fanero-
zoikum
Kenozoikum Kvartär 2,6–0,0
Neogen 23–2,6
Paleogen 66–23
Mesozoikum Krita 145–66
Jura 201–145
Trias 252–201
Paleozoikum Perm 299–252
Karbon 359–299
Devon 419–359
Silur 444–419
Ordovicium 485–444
Kambrium 541–485
Protero-
zoikum
Neoprotero-
zoikum
Ediacara tidigare
Se även Geologisk tidsskala.

Tertiär är en tidigare använd geologisk tidsperiod som varade mellan 65,5–2,6 miljoner år sedan. Den ingick ursprungligen i ett äldre geologiskt system med fyra geologiska perioder: primär, sekundär, tertiär och kvartär. I nutida geologi är tertiärtiden ersatt av perioderna paleogen och neogen, som utgör de första 96% av tiden i eran kenozoikum.

I Sverige finns det kända tertiära avlagringar i främst Skåne och Blekinge. I synnerhet finns upp till 180 meter mäktiga kalkavlagringar i Skåne från tertiärs nedersta etage, från Dan-tiden.

Under tertiärtiden ersatte däggdjuren de tidigare kräldjuren som de dominerande ryggradsdjuren på land och fåglarna utvecklades i många olika former.

Referenser

  1. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 126
  2. ^ Maurits Lindström, Jan Lundqvist, Thomas Lundqvist: Sveriges geologi från urtid till nutid, Studentlitteratur, ISBN 91-44-30381-5, sid 227-229

Externa länkar