Numera är Francium ett ämne på allas läppar. Från dess påverkan på samhället till dess olika implikationer har Francium fångat uppmärksamheten hos ett brett spektrum av människor runt om i världen. Oavsett om vi talar om dess inflytande inom politik, ekonomi, teknik eller något annat område, har Francium visat sig vara ett ämne värt att analysera och diskutera. I den här artikeln kommer vi att utforska några av de mest relevanta aspekterna av Francium och vad dess närvaro betyder för framtiden. Utan tvekan är Francium ett ämne som kommer att fortsätta skapa intresse och diskussion under de kommande åren, och det är avgörande att förstå dess betydelse i det nuvarande landskapet.
Francium är ett radioaktivtgrundämne med atomnummer 87 och kemiskt teckenFr som tillhör gruppen alkalimetaller. Francium är starkt radioaktivt och mycket sällsynt i jordskorpan. Francium förekommer i uran- och toriummalm. Francium är det mest elektropositiva av alla grundämnen. Francium är dessutom så sällsynt att det brukar utelämnas när alkalimetallerna beskrivs. Man beräknar att det som allra mest finns 20 till 30 g francium i hela jordskorpan.
Historia
Francium upptäcktes år 1939 av Marguerite Perey när hon undersökte ett aktiniumprov, i aktiniumprovet upptäckte hon ett betastrålande ämne. När hon undersökte ämnet vidare visade det sig att ämnet följde med cesium när det utfälldes. Efter det att Marguerite Perey hade fått sin upptäckt godkänd döpte hon grundämnet till francium efter sitt hemland Frankrike.
Kemiska egenskaper
Kemiskt sett liknar francium de andra alkalimetallerna, särskilt cesium. Då franciums halveringstid endast är cirka 22 minuter är kemiska studier svåra, och får utföras med cesium som bärare. Flertalet angivna egenskaper är teoretiska beräkningar. Endast kvantiteter om c:a 100 000 franciumatomer har någonsin hanterats. Större mängder skulle snabbt förgasas på grund av den radioaktiva värmeutvecklingen. (Totala effekten är c:a 190 kW/g)